En resa med livet som insats... typ2010-05-17
21:14:21
21:14:21
Jahaja... då ska jag försöka backa bandet lite... med mitt minne lär det väl bli sisådär lagom bra... :tongue: och det blir ett lååångt inlägg...
Klockan 10 i lördags morse kom T för att hämta mig... och det sista jag frågade innan jag klev in i bilen var ifall vi skulle åka med mina föräldrars bil istället... men näe det behövdes inte...
Vi åker iväg... allt är frid och fröjd... kartläsaren... jag... missar en avfart pga förvirring så vi fick svänga av vid nästa och vända... ingen större grej... när vi åkt ett bra tag börjar femmans växel hoppa ur lite då och då...
När vi sen kom bort från landsvägen och in på mindre vägar och rondeller och korsningar och sånt... då ville växlarna inte funka alls... T fick knappt in någon utav de lägre växlarna...
Hur som helst så kom vi i alla fall fram till brorsan efter mycket om och men... och i och med att vi hade bestämt att vi skulle åka hem på kvällen var det bara att köra bilen till brorsans garage så de fick ta en titt på bilen...
Under tiden Bettan (bilen) undersöktes roade jag mig med att sola lite och fota lite natur... jag var ju tvungen att hitta på nåt... det är ju inte så att jag kunde tillföra nån hjälp vad gällde bilen...
[nggallery id=14]
Det konstaterades att de inte kunde komma på vad felet var... förutom att det inte fanns någon olja i lådan... så det fylldes på och vi åkte iväg för att käka... med brorsans bil dårå... Bettan fick stanna och samla krafter i garaget...
Efter maten var det bara att börja fundera på att åka hemåt... med livet som insats kändes det som... brorsan och T pratade om att ifall växellådan nyper så blir det ju tvärnit... i mina öron lät det ju inte så bra... motorväg... hög hastighet... tvärnit... :w00t:
Jag försökte föreslå tåget lite fint men så blev det ju inte... vi satte oss i bilen och skulle åka... stackars Bettan gav ifrån sig de mest hemska ljud när det skulle växlas... det skulle ju gå bra bara vi inte behövde stanna eller växla ner... hmm... ja jättelätt med tanke på att vi skulle in i rondeller och korsningar och så...
Men någon där uppe måste ha varit på bra humör... för vid korsningar kom det inga bilar... inte i rondellerna heller... alla röda lampor slog om till grönt när vi närmade oss... det gick hur bra som helst...
När vi sen närmade oss Stockholm började växlarna fungera bättre och bättre... oljan gjorde väl sitt... och när vi kom till Ts garage var det i princip bara femmans växel som kärvade lite...
Bettan hade väl hemlängtan och ville inte alls lämna 08-området... tror nog inte att hon den närmsta tiden kommer att behöva det heller... :wink:
Postat av: Jenny
Skönt att ni kom hem helskinnade iallafall... :biggrin:
